omos

Specialistmottagning för axel-, armbågs-,
höft- och knäsjukdomar/skador.

Ortopediskt Center
Sophiahemmet
Tel 08 - 406 27 54
info@omosortopedica.se

sophiahemmet

Frekventa axelskador/sjukdomar

Diagnos: ROTATORCUFFSKADA
(vanligast hos personer 50-70 årsålder)

Axelleden består av en stor axelkula och en liten ledpanna. Musklerna runt axeln har i uppgift att lyfta armen. Överst ligger s.k. deltoideus muskeln och djupare en muskelmanschett som kallas för rotatorcuff. Denna består av 4 muskler som utgår från skulderbladet och fäster på axelkulan. Supraspinatus muskeln är den som oftast går sönder. De flesta patienter som får en skada på rotatorcuffen är äldre (> 60 år) och skadan beror på åldersförändringar i muskeln. Med stigande ålder bli muskelmassan mindre, muskelceller ersätts av fettceller och kvalitén bli sämre. Dessutom kan vissa anatomiska förändringar mellan axelkula och axelns tak (se Axelns anatomi/Acromion) bidra till en mekanisk utnötning med en skada som resultat. Patienten berättar att man har lyft något tungt oförsiktigt eller ramlat på axeln. Inte sällan känner patienten att ”någonting har gått sänder” i axeln. Man får ögonblickligen mycket ont och oförmåga att lyfta på armen. I de flesta fall är det supraspinatus-muskeln/senan som har skadats.

Symptom: Smärta, vilovärk, ibland muskelblödning och oförmåga att lyfta armen.

Utredning: Vanlig röntgen av axel och oftast en magnetröntgen för att bedöma muskelkvalitén och graden av muskelns tillbakadragning. Ju större tillbakadragande av muskeln desto svårare att operera den! Man vill också kunna se om en eventuell artros (se artros) i leden förekommer.

Behandling: Man kan välja mellan kirurgisk eller konservativ behandling. Konservativ behandling består av cortison-injektioner, sjukgymnastik och smärtstillande tabletter. Resultatet är oftast smärtlindring men sällan återfår man bättre funktion av armen. Många gånger kan man dock acceptera en sämre funktion men en smärtfri axel. Svårigheten är att kunna förutse vilka patienter bli förbättrade efter en sådan behandling. Operation kan göras både genom titthållskirurgi (sällan vid större skador) och genom s.k. öppen kirurgi. Resultat av kirurgiskbehandling är oftast smärtfrihet och något bättre funktion. Funktionen beror dock på muskelns kvalité och på patientens förmåga att genomgå intensiv sjukgymnastik efter operationen. Det tar minst 6 månader innan man kan se slutresultatet. C:a 90% av patienterna är mycket nöjda efter kirurgi. Hos vissa patienter är dock skadorna så svåra att kirurgisk reparation är omöjlig.

Komplikationer: Som alltid vid kirurgi är infektion en potentiell fara. Man får antibiotikaskydd under operationen men c:a 2% av patienterna kan få en infektion. Några enstaka patienter kan utveckla en frozen shoulder (se frozen shoulder). Orsaken är okänd men prognosen på sikt är god.




Klicka på bilderna för förstoring rotatorscuffskada movie2
Video movie3
Video

Diagnos: AXELLEDSURVRIDNING
(vanligast hos yngre personer, i ca 17-25 årsålder)

Detta kallas även för instabilitet eller dislokation. Axelsmärtor som har uppkommit efter våld kan bero på axelinstabilitet. Axelleden består utav en ledlkula och en ledpanna. Kulan sitter fast mot pannan tack vare en liten broskkrage på pannan (labrum), ligamentsystem/ledband (3 stycken) och muskulatur. Om man vrider upp armen samtidigt som man roterar ut den kan en axelurvridning ske. Oftast händer det i samband att man har fallit mot sin utsträckt arm eller man har fått ett hårt drag av armen framåt. Återkommande traumatisk axelledurvridning framåt, som oftast uppträder efter signifikant våld är relativt vanligt hos yngre patienter. I samband med en dislokation skadas ledbanden (s.k. Bankart skada) och ledhuvudet kan också skadas med ett litet ben-intryck på baksidan (Hill Sachsskada). Då axeln luxerar första gången är det mycket svårt att själv återställa axeln på plats. Oftast måste man söka upp en vårdinrättning och få hjälp med reponering (återställning) och smärtlindring. Men ju oftare luxationen händer desto lättare att reponera axeln själv. Efter flertal dislokationer är det ovanligt att en ung patient kan stabilisera sin axel helt och bli besvärsfri. Sjukgymnastik kan hjälpa men det är sällsynt att patienten blir helt återställd. Konsultation hos en ortoped är viktigt för att bekräfta diagnosen och diskutera fortsatt behandling. Röntgenutredning, alternativ magnetkammareundersökning är viktigt för att säkerställa luxationens riktning. Det är sällsynt men det förekommer dislokationer bakåt som ska behandlas på annorlunda sätt. En s.k. Bankartskada läker sällan spontant och axeln fortsätter då att glida ur led. Ju yngre patienten är vid 1:a luxationen desto större sannolikhet att axeln kommer att fortsätta att luxera. Hos patienter under 25-årsålder är frekvensen för nya ledurvridningar så hög som 95 %. Hos äldre personer (> 45 år) är risken för nya luxationer mindre. Där kan luxationer uppträda 1-2 gånger och aldrig mera. Däremot kan dislokationen hos den åldersgruppen orsaka muskelskador (se rotatorcuffskador) eller nervskador och detta kräver ibland en konsultation hos en ortoped.

Behandling:En patient med en s.k. Bankartskada och/eller återkommande luxationer bör opereras. Betyder det att ALLA patienter med axelluxationer måste opereras? Svaret är NEJ! Om personen är beredd att anpassa sitt liv och inte utsätta sin arm för olämpligt läge, inte ägna sig åt sportaktiviteter där risken för dislokation är hög samt acceptera att få obehag då man lyfter armen – då kan man leva ett någorlunda normalt liv. Å andra sidan vet man aldrig när armen kommer att glida ur led igen.

Operation: Det finns ett flertal operationsmetoder som kan vara aktuella.
1. Bankart operation
2. Bristow-Latarjet operation
3. Capsula shift operation (hos patienter med annorlunda typ av instabilitet).
4. Putti-Platt operation (inte så vanligt längre).

Bankart-operationen anses idag vara s k golden standard och går ut på att återställa ledbanden på plats. Den kan göras genom titthållskirurgi eller genom s.k. öppen kirurgi. Vissa detaljer i hur exakt skadan ser ut gör att öppen kirurgi är mera lämpligt. Vid titthållskirurgi sker återhämtningen något snabbare men risken för misslyckande (dvs nya luxationer) är något större. Efter c:a 3 månader är det ingen skillnad på återgång till aktiviteterna mellan båda metoderna. För postoperativ behandling se: Rehabilitering efter operation.




Klicka på bilderna för förstoring omos luxation
Normalt tillstånd axelled
Luxation (axelledsurvridning)

Diagnos: AXELARTROS
(vanligast hos personer över 60 år)

Axelledsartros betyder att ledbrosket är skadat och ledkulan ”skaver” mot ledpannan. Frekvensen är inte så utbredd som artros i höfter och knän men existerar. Orsak till artros är för det mesta okänd men en tidigare skada, återkommande luxationer eller infektion kan vara en predisponerande faktor.

Symptom: Framförallt vilovärk och rörelsesmärta, inskränkt rörlighet och ett knastrande ljud då man lyfter armen.

Utredning: Röntgen och läkarundersökning.

Behandling: I det tidiga stadiet kan man behandlas med tabletter mot inflammation alternativ smärtstillande, i kombination med sjukgymnastik. Cortison-injektion i axelleden kan mildra smärtan under några månader. Artroskopi (titthållskirurgi) kan ibland vara av värde då man sköljer leden och tar bort en del av det inflammerade brosket.

Kirurgi: Insättning av en konstgjord axel s k protes, Man kan välja mellan en total protes där man byter ut både axelkulan och axelpannan eller halv protes där man bara byter ut axelkulan. Beslutet tas oftast under operationens gång då man bedömer kvalitén på axelpannans. Om det finns tillräcklig med brosk på pannans ledyta - så behöver man inte byta ut denna. Det finns ett flertal olika protestyper på marknaden. De flesta är likvärdiga och det avgörande valet grundas på läkarens erfarenhet.

Resultat: Resultatet är oftast ett nästan fullt återskapande av rörelseomfånget och smärtfrihet. Kraften bli något svagare men i stort sätt få man full återkomst till normala dagliga aktiviteter.




Klicka på bilderna för förstoring artros
Artros protes
Protes movie1
Video

Diagnos: IMPINGEMENT
(vanligast hos personer i 35-55 årsåldern)

Normalt finns det tillräcklig med utrymmen under axelns tak för att för att musklerna/senorna från rotatorcuffen ska få plats. Vid överansträngning i kombination med ett tjockt acromion kan detta leda till att det blir trångt för senorna under acromion. Trängsel samt mekanisk tryck av acromion mot senorna orsakar inflammation och i sämsta fall en skada på rotatorcuffen.

Symptom: Smärta då man lyfter armen, ibland vilo- och nattligvärk. Oftast strålar smärtan upp mot nacken eller ner mot överarmen.

Behandling:
1. Undvik att placera armen så att det gör ont. (ej lyfta över axelnivå)
2. Antiflogistikbehandling med tabletter
3. Cortison inj.
4. Sjukgymnastik

Om konservativ behandling har gjorts utan förbättring kan man överväga en operation, en s.k. acromioplastik. Operationen går ut på att falsa ut en del av acromialabenet och på det sättet skapa mera plats åt mjukdelarna. Den kan utföras genom titthållskirurgi eller med öppen kirurgi. Efter ca 3 månader är resultaten likvärdiga.






Klicka på bilderna för förstoring impingement1 impingement2

Diagnos: FROZEN SHOULDER
(Drabbar oftast personer i åldern 40-50, främst kvinnor)

Ett tillstånd där orsaken är okänd i de flesta fall. En successiv spontan återhämtning sker nästan alltid. Processen kan starta efter en axelskada eller efter en axeloperation. Patienter med diabetes är överrepresenterade.

Symptom: Svår smärta och inskränkt rörelseförmåga. Nattligvärk och genomborrande smärta då man lyfter armen. Oförmåga att utåtvrida armen är det mest klassiska tecken på frozen shoulder. Svårt att nå med handen till bakfickan. Smärtan kan sprida sig upp mot nacken eller ner mot överarmen.

Förlopp i 5 etapper:
1. Inflammation med tilltagande smärta och värk
2. Tilltagande stelhet av axeln
3. Smärta och nästan helt stel axel
4. Smärtan släpper men stelheten kvarstår
5. Stelheten släpper

Hela processen kan ta mellan 6 månader och 1 år.

Behandling: Pga svår värk i början, bör patienten få smärtstillande mediciner samt tabletter mot inflammation. Cortisoninjektion in i axelleden kan ges då den svåraste smärtan har släppt. Kirurgi har sällan effekt. Manipulation (att bryta upp stelheten) i narkos kan ge en viss effekt då armen är som mest stel. Tyvärr kan stelheten komma tillbaka efter en tid. Sjukgymnastik har ingen effekt.

Generellt: Man får använda armen i den mån det går. Man förstör ingenting då man rör i armen. Det drabbar sällan båda axlarna och mycket sällsynt är att man får tillbaka tillståndet . Många gånger är det svårt att förutse hur länge stelheten kommer att kvarstå. Man måste dock räkna upp till 1 år och ibland längre än så.




Diagnos: KALKAXEL
(Drabbar oftast personer i 40-50 årsåldern)

Förekommer oftast i samband med impingement (se impingement). Det är oftast effekt av en långvarig inflammation över senfästerna till exempel vid s.k. supraspinatus tendinit. Kalkjonerna kan samlas i små härdar på en eller flera senor som ingår i axelleden. Orsaken till detta är okänd och har inget samband med trauma, diet eller osteoporos. Det har ingenting att göra med åderförkalkning. Själva kalkhärdarna liknar tandkräm i sin konsistens.

Symptom: Plötslig insättande mycket svår smärta. Nattlig värk. Smärtan accentueras då man lyfter armen. Man upplever mest smärta på utsidan av axel men den kan också stråla upp mot nacken.

Utredning: Röntgen eller ultraljud kan avslöja kalkförändringar.

Förlopp: Efter några veckor brukar smärtan klinga av. Man får tillbaka bra rörlighet. Förnyad röntgen då smärtan är borta kan konstatera att kalkhärdarna har försvunnit. (Det finns inget behov av röntgen då patienten är smärtfri).

Behandling: Man börjar med konservativ behandling: vila, tabletter mot inflammation och smärta. Försiktig sjukgymnastik. Cortison injektion i en slemsäck som ligger under acromion. Om ingen förbättring sker på flera månader kan man opereras. Man gör sk. acromioplastik (se acromioplastik) där man skapar mera plats under axelns tak och samtidigt tar bort kalkhärdarna. Efter några veckors (ibland månader) rehabilitering brukar man bli återställd. Ultraljudsbehandling genomförs på vissa ställen men resultat från denna typ av behandling är inte tillräckligt dokumenterad än. Tanken bakom denna behandling är att den ska likna behandling av njurstenar, som idag framgångsrikt görs med ultraljudsbehandling. Dock är beskrivs där ett stort återfall efter en sådan behandling.




Klicka på bilderna för förstoring kalkaxel

Diagnos: AC-LEDSKADOR

AC i rubriken betyder Acromio Clavikuler och är den led som bildas mellan den yttre delen av nyckelbenet och skulderbladets utskott som heter Acromion (se Axelns anatomi). Det är en mycket small led som ligger på toppen av axeln. Leden hålls ihop tack vare ett ledbandsystem. In i leden ligger en liten broskliknande struktur som kallas för menisk.

Olika tillstånd:

1. AC-ledsluxation
Vid trauma mot axeln kan ledbanden skadas och det kan även ske en ledurvridning av nyckelbenet.
Beroende på graden av luxationen behandlas detta med en operation eller s.k. konservativ behandling dvs. smärtlindring och sjukgymnastik. I de flesta fall behandlas det konservativt.

2. AC-ledsartros (degeneration):
Denna diagnos förekommer oftast hos män och är många gånger relaterat till fysisk aktivitet eller tidigare skador. Upprepade fall mot axeln kan ge en AC-ledsskada.
Då menisken bli skadad eller degenererad uppkommer artros i leden och orsakar smärta då en rå ledyta på nyckelbenet ”skaver” mot rå ledytan på acromion. Det kallas för AC-leds degeneration.

Symptom: Smärtan sitter på toppen av axeln. Man få mera ont då man trycker på utsidan av nyckelbenet. Ibland kan man få en ”bula” som är öm och missprydande. Oftast ömmar det mera då man korsar armen över till andra sidan. Diagnosen kan ställas genom den kliniska undersökningen av doktorn och sedan bekräftas med en röntgenundersökning.

Behandling: Första val är nästan alltid konservativ behandling vilket innebär tabletter mot inflammation, och smärta och/eller cortison injektion. Den enda anledning till att överväga en operation beror på graden av smärta. Är smärtan ej acceptabel – kan en operation övervägas. Operationen går ut på att man tar bort en liten, c:a 1 cm av det yttre delen av nyckelbenet. Detta görs genom titthållskirurgi eller genom ett litet hudsnitt på c:a 3 cm. Operationen utförs poliklinisk dvs. man går hem samma dag.




Klicka på bilderna för förstoring acledskada