omos

Specialistmottagning för axel-, armbågs-,
höft- och knäsjukdomar/skador.

Ortopediskt Center
Sophiahemmet
Tel 08 - 406 27 54
info@omosortopedica.se

sophiahemmet

Axelns anatomi

Axelleden som består av skulderbladet (scapula), överarmen (humerus) och nyckelbenet (clavicel) är en mycket komplicerad enhet. Ledens utseende och komplex struktur av muskler och senor ger axeln ett mycket stort rörelseomfång. Då ledens sjukliga förändringar påverkar mjukdelarna som håller axelleden på plats kan det leda till problem som instabilitet, smärta p g a impingement (se Patientinformation/Frekventa skador) eller inskränkt rörlighet. För att förstå axelledens komplicerade funktion bör man bekanta sig med dess anatomi och biomekanik.

Axelledens viktigaste del är den s k gleno-humerala leden. Den ansvarar för det mesta av skuldrans rörlighet. Huvudsakligen finns det två skikt av muskulatur. Ytligt ligger kappmuskel (musculus deltoideus) och djupare finns en manschettmuskel, den s k rotatorkuffen.

Kappmuskeln utgår från den yttersta tredjedelen av nyckelbenet, från yttre kanten av acromion och sedan över en del av skulderbladet och bildar en triangulär muskelbuk som ger det karakteristiska kurverade utseende på axeln. Den fäster bortåt på övre delen av överarmen.

Rotatorkuffen består huvudsakligen av fyra muskler. De utgår från olika delar av skulderbladet och fäster på stora och lilla utskottet på axelkulan. Dessa muskler är:

  1. Subscapularis
  2. Supraspinatus
  3. Infraspinatus
  4. Teres minor

Dessa fem muskler är ansvariga för huvudsakliga rörelser av axelleden. Musculus deltoideus fungerar som startmotor och sedan hjälper olika delar av rotatorkuffen till vid olika moment för att få ett mjukt och kraftfullt rörelsemönster.

Klicka på bilderna för förstoring axel1 axel2 axel3 axel4 axel5